HJÄRTEFRÅGAN

Då SGDK under flera år sett en ökning av hjärtsjuk- dom, främst dilaterad cardiomyopati, hos Grand Danois, beslutades 2004 att instifta SGDKs Hjärtfond. Fondens syfte är att kunna möjliggöra fler obduktioner av Grand Danois då det är den enda absolut säkra diagnosalter- nativet. Klubbens ambition är naturligtvis att så små- ningom, med bl a hjälp av obduktionsresultaten kunna göra en kartläggning av förekomst av cardiomyopati hos vår ras. Huvudansvarige för detta projekt är pro- fessor Jens Häggström, SLU i Uppsala. Vi är glada för att SKK tror på detta projekt och därför lovat att för- valta fondens medel.

Lägesrapport om LUPA projektet
 
LUPA projektet rörande dilaterad kardiomyopati (DCM) förlöper bra. Detta projekt omfattar inte bara Grand Danois utan även Newfoundland, Doberman, och Irländsk varghund. Den gren av DCM projektet som har kommit längst i dagsläget är Doberman, följt av Newfoundland. Grand Danis och Irländska varghundsgrenarna har kommit ungefär lika långt. Det som fram för allt bidragit till hur lång de olika rasgrenarna inom DCM projektet har kommit är hur omfattande provinsamling som skett INNAN LUPA projektet startade. Få prover var insamlade från Grand Danois och Irländska varghundar innan projektet startade och därför är dessa två rasgrenar lite efter de andra två.

Vi tycker att arbetet inom Grand Danoisgrenen har hittills förlöpt bra. Projektet kräver initialt 50 hundar med konstaterad DCM samt 50 friska hundar (>6-7 års ålder utan tecken på DCM), av vilka inga av hundarna får dela en förälder. Vi har i dagsläget omkring 35 hundar med DCM och ungefär samma antal friska hundar där ingen av hundarna delar en förälder. Vi behöver sålunda FLER PROVER från fall med konstaterad DCM samt fler prover från gamla friska hundar (>6-7 års ålder utan tecken på DCM).

Det har totalt insamlats över 200 prover, mycket tack vare Monica Stavenborns fantastiska insats i projektet. Många av de provtagna hundarna är emellertid unga och det är därför inte känt om, och i så fall, vid vilken ålder de kommer att utveckla DCM. Dessa prover är emellertid väldigt värdefulla i ett senare skede av projektet när prover från många hundar behövs för att studera misstänkta gener mer i detalj. Under hösten har två veterinärstudenter kontaktat många av ägarna till de provtagna hundarna för att följa upp vad som hänt med dem sedan provet togs. De är nästan färdiga med sin rundringning och beskriver för oss hur trevliga och hjälpsamma alla ägare har varit. Vi är mycket tacksamma för den hjälpen och hoppas att det är i sin ordning att vi kan få samma hjälp i framtiden om vi skulle behöva göra en ny uppföljning. Vi behöver komplettera befintligt material med blodprover från gamla friska hundar (över 8 år) samt hundar med verifierad klinisk DCM.

Dessa prover är emellertid väldigt värdefulla i ett senare skede av projektet när prover från många hundar behövs för att studera misstänkta gener mer i detalj. Under hösten har två veterinärstudenter kontaktat många av ägarna till de provtagna hundarna för att följa upp vad som hänt med dem sedan provet togs. De är nästan färdiga med sin rundringning och beskriver för oss hur trevliga och hjälpsamma alla ägare har varit. Vi är mycket tacksamma för den hjälpen och hoppas att det är i sin ordning att vi kan få samma hjälp i framtiden om vi skulle behöva göra en ny uppföljning.

Vi är också glada för att en molekylärgenetiker anställts på heltid för att enbart arbeta inom DCM projektet. Hon heter Susanne Björnerfeldt och finns stationerad i Uppsala. Hon är redan sedan en lång tid tillbaka inblandad i DCM projektet, hon har bland annat sorterat upp alla Grand Danoisproverna och upprättat en databas över provtagna hundar. Hon kommer under hösten arbeta mest med DCM hos Newfoundland, men i och med att vi börjar närma oss det nödvändiga antalet hundar kommer hon att arbeta mer med Grand Danois . Vidare är vi mycket nöjda över att Grand Danoisgrenen av DCM projektet har expanderat och omfattar numera inte bara de nordiska länderna utan även fram för allt Tyskland (Dr. Jan-Gerd Kresken, Dr. Ralph Wendt och Dr. Gerhard Wess) och Storbritannien (Dr. Joanna Dukes-MacEwan och Dr. Hannah Copeland). Projekten i bägge dessa länder sker givetvis i samarbete med uppfödare och nationella rasklubbar. Sedan en månad tillbaka är även en Amerikansk gren av LUPA projektet på väg att startas upp I samarbete med Amerikanska Grand Danoiskubben. Denna gren leds av Dr Mark Oyama och Dr. Kathryn Meurs. Vi är mycket glada över detta stora internationella intresse och engagemang.

Det är vår förhoppning att kunna utföra den initiala screeningen efter sjukdomsgener (den så kallade “genome wide association” analysen) under 2010. Förhoppningsvis förlöper vidare analyser enligt planen och vi hoppas att kunna rapportera intressanta resultat därefter. Fram tills dess är vi mycket intresserade av få tillgång till prover Grand Danoishundar, de med DCM samt från gamla hundar utan DCM. Viktigt utöver provet och underskrivet djurägarsamtycke är även att vi får tillgång till eventuell klinisk dokumentation, t.ex. journalkopior från veterinärkliniker och/eller ett ifyllt frågeformulär som vi använder oss inom projektet. Djurägarinformation/samtycke samt frågeformulär finns att nedladda på rasklubbens hemsida. Slutligen vill vi påminna att det fortfarande finns medel avsatta till gratis obduktioner av Grand Danoishundar som avlidit/avlivats på grund av misstänkt DCM. Kontakta någon av oss nedan eller Monika Stavenborn, e-post kennelkingsize@telia.com tfn 08-582 444 30, om ni vill utnyttja denna möjlighet.

Jens Häggström                 e-post jens.haggstrom@kv.slu.se
Katja Höglund                    e-post katja.hoglund@afb.slu.se, tfn 018-67 21 18